Museiföremål – Lögdö Bruk
Bilder ifrån www.ulander.com/ljustorp
-
- Lögdö herrgård 1888 Trots nedläggningen av järnhanteringen så fanns det pengar att byta ut den gamla herrgårdsbyggnaden mot en ny enligt tidens smak. Den ökade volymen virkesförsäljning från de egna stora skogarna gav tydligen också bruket vind i seglen. Till Lögdö bruk hörde också ett stort jordbruk och här har man ställt upp hela sin personal med sina yrkesinriktade kläder och verktyg. Man har tagit med en del maskiner och det måste ha varit sådant som man var mest stolt över. Maskinen i mitten verkar vara en slåttermaskin och dessa började tillverkas mellan åren 1870 och 1890 även i Sverige. Mekaniseringen av jordbruket börjar. Det finns många bilder där bonden eller torparen stolt ställer upp sin familj, personal och häst framför huset, här är det en brukspatron som gjort en motsvarande ”skrytbild”. Foto från SCA:s bildarkiv
-
- Den siste spiksmeden Erik Petter Björn (1837-1927) vid Lögdö bruk år 1900 Verksamheten fortsatte emellertid ytterligare några år till 1910 vid Lögdö järnbruk för produktion av bl a spik. Det ligger en spik under hammaren och det var väldiga spikar som producerades.
-
- Gamla Lögdö Herrgård, bild från år 1876 I slutet på 1600-talet hade man gått så hårt åt skogen runt järnbruken i mellansverige, så att man flyttade delar av järnframställningen dit det fanns skog och vattenkraft, eftersom man behövde träkol i järnframställnings-processen, vattenkraft för att driva hammare, hissar och bälgar samt transportmöjligheter dvs vattenleder. Därför anlades i Lögdö 1685 en masugn för framställning av tackjärn, som innehåller några procent kol och i Lagfors en smedja för förädling av tackjärn till mest stångjärn, men även spik och annat som behövdes bl a för sågar. Det här betydde att böndernas byskogar fick ett ökat värde genom att man kunde producera och sälja träkol till bolaget. Försäljningen av träkol innebar en välståndsökning för bönderna. Bilden visar den gamla herrgården i Lögdö, som har en mer ålderdomlig stil.. När den här bilden tas är järn- produktionen på väg ut. Nere på kontinenten har man lärt sig att producera järn med den stenkol som man själva har. Järnframställningen upphör 1878. Bruksherrgården uppfördes på 1730 talet och revs 1883. Den nedre våningen innehöll en stor förstuga, matrum och vardagsrum, sängkammare, barnkammare samt kökskammare och kök. Från förstugan gick trappan upp till övre våningen / helgdagsvåningen / vilken innehöll förstuga, matsal, gästrum, kabinett, förmak och herrum. Som av kortet framgår låg mellan herrgården och Ljustorpsån en envånings byggnad kallad ” långkammar-byggningen ”. Den innehöll mjölkkammare och bagarstuga, tre bostadsrum samt bryggstuga med två stora inmurade kopparpannor. På bilden syns även bruksförvaltare Wathier de Besche med familj. Bilden är hämtad från SCA:s bildarkiv
